Sammanfattning av Londonresan...

Då har det gått en hel vecka sedan man steg på planet och flög till London. Jag måste säga att jag har aldrig blivit så förälskad i en stad som jag blev i London. Den har allt...tror jag =) jag kommer att återvända dit så snart jag kan.


Vi kom till vårt enorma hotell, med 1400 rum, på seneftermiddagen och gick genast ut på en liten tur i storstan. Det var fullt av folk, bussar och taxibilar vart jag än såg. Härligt vårlikt väder var det dessutom.
Frukosten på hotellet var väl kanske inget att skryta med, men jag blev mätt i alla fall.

Mässbesök stod på programmet den första dagen, vi var en liten stab, ledd av vår medresearrangör, som styrde kosan mot närmaste tunnelbanestation. vi var väl inte ensamma om det kan jag säga...trångt  var bara förnamnet, vi var några som väntade och tog något senare tåg.
Vi var inte ensamma om att stå i kö för att komma in på mässan heller, men det gick ändå ganska fort så var vi då äntligen inne på denna stora IT-mässa. Vi gick genast och försökte skaffa oss biljetter till seminarier, de som vi ville gå på allra helst var slut, så vi gick på en som Dell ordnade. Den var ganska intressant, innehållet handlade om verktygen vi har i klassrummet nu för tiden och allt man kan göra med dessa IT-verktyg. Det var prat om allt fantastiskt som finns, men han avslutade med att säga att det viktigaste vi har är lärarna i klassrummen, utan dem kan det inte fungera, det är de som hjälper till och styr till de rätta vägarna. Det kändes skönt att höra efter att ha gått omkring i Olympia och sett det ena programmet och smartboarden efter det andra, och säljare som mer eller mindre tycker att eleverna får vad de behöver genom detta. Så vi blev lite lättare till sinnes och tyckte att vi fått med oss en del därifrån som även lyfte oss som individer. Tittade på en del saker som verkade intressanta och tog lite brochyrer, men efter 6 timmar gick vi därifrån. Vi hade bestämt oss för att försöka få tag på musicalbiljetter. Det fick vi, jag och tre till i vårt gäng gick på We will Rock you....grymt bra säger jag bara!! De andra i mitt gäng gick på Flashdance, den var också superbra sa de. Så den kvällen stod det NÖJE på programmet, dessutom  hade jag en god och trevlig stund på en Italiensk restaurang så den kvällen somnade jag nöjd och belåten.

Upp tidigt för att åka på skolbesök. Vi var på en skola som heter Flitch Green, det är en nybyggd primary school en och en halv timmas resväg från London. Det var ett så givande besök, vi fick med oss många idéer om hur man kan jobba i klasserna här hemma. Vi tittade både på miljön och undervisningen och kände att mycket av deras sätt att arbeta på kan vi använda oss av här. De var så härliga elever som visade runt oss i de olika klassrummen, utanpå sin skoluniform hade de en vit t-shirt som det stod Guide på, så de gick verkligen in för sin sak. Rektorn var anställd innan skolan byggdes och fick därför vara med och planera allt från början. Personalen som anställdes skulle komplettera varandra så det var noga med vilka som fick börja jobba där.
När vi kom tillbaka till London igen var det dags för shopping, för en del av oss. Det var roligt att gå på de kända gatorna och fönstershoppa och shoppa lite på vanligt vis också. Hade med mig en hel del hel...både av varor och tankar...

Fredagen var en riktig höjdardag!! Vi hade fyra inbokade föreläsningar, alla var kanonbra.
Vi fick höra på om matte och fysiklektioners upplägg i England och USA. Det handlade om Appar, 3D till touchmodeller, periodiska systemet  finns i appar som man kan röra på och se från alla håll. Häftigt!! Skolor som använder iPod. En solskenshistoria om hur man kan vända dåliga resultat till lysande resultat. och mindmaps för skolor. Alla dessa föreläsare var otroligt duktiga på att trollbinda sin publik. Jag är inte superduktig på engelska men hängde med riktigt bra och kände verkligen att jag kunde ta till mig det som sades.

Alla dessa föreläsningar hölls på ett hotell, men vi hade en utvärdering och även en föreläsning på svenska kvar att lyssna på. Därför begav vi oss till Apples HQ i London. Där fick vi även en buffé och kaffe, det hade väl i och för sig inte behövts, för nu var jag på helspänn...vi skulle lyssna på en föreläsning om det Digitala smörgåsbordet sammanställt och framfört av Joachim Thornström, han med skolväskan. Det var ett mycket givande föredrag och inspirationsmöte. Han visade oss så många bra länkar och tipsade oss om vad man kan använda de olika sakerna till. Skolväskan, är så användbar här kan alla hitta något/många verktyg som de kan använda i sin undervisning.

Så de dagar vi var på studieresa gav så mycket idéer och tankar så man vill inget annat än planera så man får in allt man vill ha med...men det finns mycket så det lär ta tid...

Det sades att vi vet inte vad våra elever ska utbildas till, de yrken som de kommer att jobba med finns antagligen inte än...mäktigt att tänka på det!!
Tog även till mig uttrycket att jag behöver inte vara en teacher utan vi är alla learner´s... vi går från substantiv till verb. Så sanna ord får avsluta detta inlägg.

.

Glogster London

Jag testar lite verktyg som jag kan använda i morgon när jag ska berätta lite kort om mitt besök i London för kollegor som inte vara med. En av de som var med kommer att presentera i Prezi, ett mycket roligt presentaionsprogram, som jag gärna skulle använda mer  =)
 Återkommer med mer utförligt i bloggen under morgondagen.

Glatt ute och packning inne

Denna åker snart ut, nu när julen är slut

Idag har vi packat en del både jag och Moa, vi åker båda två på turer denna veckan. Fast inte till samma ställe. Moa ska åka till fjällen, på en långhelg och jag drar härifrån till en storstad. Mitt i allt detta fyller Stina år, men det finns som väl är telefoner så vi kan hålla kontakten var vi än är. Ska bli spännande och se vad vi på mässan kommer att få se hur vi ska hålla kontakten med varandra framöver. Ska gå på ett seminarier om sociala medier i framtiden. Tänker även anmäla mig till ett där de talar hjälpmedel som vi "måste" ha i undervisningen i framtiden. De två tycker jag låter spännande. Vi har en och en halv dag till att spendera på mässan, men vi smiter nog ut på en shoppingtur lite av all den tiden =) Jag har tänkt handla någon liten sak till födelsedagsbarnet och även lite till mig. Men som det ser ut nu så har vi ganska tuffa dagar  med besök och föreläsningar, men kul ska det bli. De som var iväg förra året sa att de fick så mycket med sig genom nätverkande med alla andra på hotellet. Såg att det har 1400 rum, så folk finns det ju att prata med, det förstår jag. Man lär sig så mycket i mötet med andra människor, så jag hoppas jag kommer hem med massa nya kontakter på alla sociala medier som finns. Man får så himla många bra tips av kollegor som tänker i andra banor. Ja, jag tänker väl i andra banor enligt dem, så det är ett givande och ett tagande.

Konstnärligt upplagda grönsaker

Till denna paj med rökt lax

Men idag har det varit inomhusjobb det mesta. jag försökte att ta mig ut på promenad, men det gick inte på vår såphala väg. Ända gången jag tog mig ut idag var när vi fick ett par som ville titta på det andra huset vi har, kanske ev. ny hyresgäster på gång. Huset står tomt för tillfället, vi hyr ut det veckovis på sommaren. När vi precis parkerade utanför huset kom min svägerska förbiåkande med en man hon träffat. Lustigt, hon har de senaste 35 åren bott i Helsingborg med man, och så småningom sonen. Efter skilsmässan har hon varit ensam i snart tre år. Men via nätet träffade hon en man från närområdet till oss. Världen är liten och ännu mindre känns den när han och den andra svägerskan och svågern, umgås i samma gäng. Så nu har de firat nyår ihop i ett stort gäng.
 Men idag var första gången vi såg dem tillsammans <3
Glädje kände jag i hela mitt hjärta när jag såg hur lyckliga de ser ut tillsammans. Så nu får vi nog se henne oftare, han har ju både ett hus och företag här uppe som måste skötas om.

Monogram på mina nya köksgardiner

 Annars har jag just inte tänkt på vilken dag det var idag....Gudrundagen har kommit och gått. Nu har minnet av den bleknat lite till, så man kommer nog att glömma mer och mer för varje år. Men när jag börjar prata om det stockar sig rösten fortfarande i bröstet. Det är trots allt tungt än, att med ord beröra det som en gång var vår värsta kris, hittills säger jag bara. Vi vet inte vad som väntar bakom hörnet, tack och lov.

Nu blir det nog inget mer inlägg förrän jag kommit hem från England.

Hoppas att ni alla trogna läsare får en kanonvecka <3