Färdigfirat!?

Nu är kalasandet över, så nu kan jag ta av mig kalasbyxorna =)

Vi har haft en härlig dag med släkten. Det var 24 personer till middagen idag, kul!
Jag hade förberett middagen igår. Det blev Burgundisk gryta och kokt potatis. Till kaffet blev det semlor.
Grytan gjorde jag på vildsvin, älg, rådjur och fläskkött. Det var uppskattat. Jag hade gjort en nästan full tiolitersgryta, det blev kvar så det blir någon restmiddag till familjen.  Vi är en matglad släkt...
Potatis skalade mannen igår...så vi var väl förberedda för släktinvasion idag =)
Till det serverade jag kokta grönsaker. Vi brukar annars ha en riktigt stor skål med sallad, men nu i vintertid hade jag kokta morötter och bönor. Det är underskattat, så gott som det är!!

Jag gjorde 32 semlor idag...det är bra att ha några över ; ) mannen kan äta ett antal varje dag...
Visst är det härligt att träffa släkt från två håll, och att de tycker att det är roligt att träffa varandra.
I vår familj har vi alltid haft kalas och fester där alla åldrar blandas, det är jätteroligt att alla åldrar kan samsas och ha roligt ihop.
Man har så mycket utbyte av att träffa alla åldrar. Idag var den äldsta personen min svärmor hon fyller 89 i år, och den yngsta var min systerdotters son som är 1,5 år.

Nu har alla lämnat huset och vi är ensamma i tystnaden, men det känns skönt det också, i alla fall en liten stund =)

Ljus och värme

Idag har vi tänt en massa ljus i huset igen. Det har blivit många ljus i julhelgen, och jag tänder dem  med glädje. Det ger en sådan härlig stämning och ett härligt gemyt.

 Men jag måste tala om att för fem år sedan tändes det inga levande ljus med glädje. Det var dagen efter stormen Gudruns framfart här hos oss. Jag kan väl säga att den söndagsmorgonen när jag steg upp och tittade ut, vill jag verkligen inte uppleva igen. Runt vårt hus låg mycket av träden vi haft stående där under nästan en manstid. Mitt ibland dessa träd hade vi sex higland cattle som alltid gick ute. Jag började att gå mot åkern där de var, inget stängsel kvar, massor av omkullblåsta träd och mitt i denna oreda kom alla djuren fram till mig när jag kallade på dem. Helt otroligt att alla hade överlevt!! Det var ju ett litet glädjeämnen mitt i allt, men samtidigt ett bekymmer om hur vi skulle kunna stängsla dem inne...skogen låg ned på alltför många ställen för att laga stängslet. Slaktning var det enda alternativet i det läget. Tur att man kan välja en sådan utväg om det kniper.

Det var ändå små bekymmer mot allt de andra vi hade fått att tänka på....

Vi förstod ganska snabbt att vi i det här området var hårt drabbade av stormens härjningar. De första dagarna hade vi fullt upp att bara sköta det dagliga. Vi hade ingen ström så frysen fick fraktas iväg till en svägerska som hade ström. Ljus av alla de slag fick brinna kvällstid och nattetid. På natten hade vi en lykta som brann så att vi skulle hitta till vedspisen så att vi kunde lägga in mer ved. Tack och lov att vi hade spisen då!! Utan den hade vi inte känt alls att det var ett hem vi hade. Det var ju inte så kallt så nå´n snö kunde vi inte smälta för att få vatten till att spola på toan, t.ex. Duscha fick vi åka till svägerskan för att göra, då fick vi samtidigt lite mat och chans att prata av oss om det som tyngde oss...

Vi var ändå lyckligt lottade vi fick tillbaka elen efter 4 dygn. När ljuset återvände såg jag att julgran och allt julpynt fortfarande var kvar. Inte så upplyftande att se det då kan jag säga, men det var bara att ta tag i det och städa ut julen. I samma veva fyllde Stina 15 år, vi brukar alltid ha kalas för släktingar i den vevan. Det kalaset fick dröja tills i slutet på Januari. Uppvaktning blev det på födelsedagen av oss i familjen, men jag kan inte påstå att det var en glädje som satt kvar i kroppen speciellt länge.

När jag kom till skolan, som under lång tid blev min livlina, på måndagen den 10 januari så möttes jag av många chockade och drabbade människor. men det var bara någon mer som var drabbad i den omfattningen som vi var. Det gällde att bara tänka praktiskt och hålla tankarna ifrån hur det såg ut hemma. Jag skulle gå till GeKås för att köpa ljus och batterier till vår radio, så vi kunde höra vad som hände runt omkring oss. Det fanns nästan inga ljus kvar att köpa och batterier skulle de få in på nytt dagen därpå.  Jag kunde då aldrig tro att några sådana simpla varor skulle vara hårdvaluta ; ) Men vi hade ett lager av ljus kvar sedan jul så vi klarade oss till lagret i affären fyllts på igen.

Vi hade på ett par timmars intensivt stormande blivit av med mer än hälften av vårt skogsinnehav. Det känns tungt oerhört tungt särskilt när skogen varit en livsstil hos mannen i mitt liv. Han har skött skogen exemplariskt sedan han var i de senare tonåren. Nu var det bara ett ord vi kunde tänka just då, KATASTROF!! Men det är inget jag kommer att gå in djupare på. Fem år har förflutit och vi har det bra nu, men vägen hit har stundtals varit tuff. Men nästan meddetsamma bestämde vi, jag och mannen,  oss för att åtminstone försöka se minst tre positiva saker varje dag, som vi sedan delade med oss av till varandra när vi gått och lagt oss. Det gick framåt ibland och bakåt ibland, men sammanlagt så gick vi framåt. Det är som min man tog som sitt valspråk  "man måste gilla läget" och det har han gjort sedan dess...

För återigen komma tillbaka till denna dagen vi nu har så har Stina födelsedagsfest tillsammans med sin bästa kompis sedan bb-tiden, Ellen. De har en tjejmiddag för tretton stycken här i kväll och så mycket glada skratt och tillrop vi hört så är det en lyckad 20-årsfest. Kul att de lagt ned mycket tid på mat och dukning. De bjöd på en trerätters middag, som de i stort sett gjort helt själva. Nu är det filmtajm för alla goa ungdomar som är i vårt hus.

I morgon ska jag försöka att komma upp tidigt och gå ut på promenad med hunden. Igår var vi på revy, det var bra med mycket trevliga musikinslag, men så många riktigt höga skratt blev det inte. Men visst är de proffs, det måste man verkligen säga. Efter det var det en mycket god måltid på Brasseriet, som ligger vägg i vägg med teatern, praktiskt i den kylan som var i går kväll. Sedan blev till att promenera till Brattens  väg och sova där. Båda två sa vi i morse att så gott har vi inte sovit på ett nytt ställe någon gång, så det måste vi göra om ; )
 I morse fick vi nästan en hotellfrukost av en jobbarkompis, sånt kallar jag för lyx =)

I morgon kommer eleverna =))

Nu har vi haft alla planeringsdagar, och det har varit fullt upp...har knappt planerat till den första dagen ens. Men det kommer säkert att gå bra att träffa den nya klassen. Det är lite ovisst om jag blir ensam till att ta emot klassen i morgon, min mentorkollega väntar sitt andra barn, ja han ska bli pappa. Den blivande mamman har redan passerat tio dagar över tiden, så det kan bli när som helst =) Men det vore roligt om han kan vara med första dagen med klassen.

Vi var på två utbildningsdagar i förra veckan, de handlade om SET. Vårt rektorsområde har utbildat 15 SET-piloter som i sin tur höll i utbildningen för alla oss andra. Det var givande och trevliga dagar, vi var 87 st allt som allt som bodde och jobbade tillsammans. Vi fick själva prova på hur sådana lektioner är upplagda, med övningar och annat, det var spännande och lärorikt. Jag ska ha en del av dessa övningar redan i morgon förmiddag, med min nya klass. Det handlar då om lära känna varandra övningar, namnlekar och koncentrationslekar.

Jag känner att det kommer att bli mycket bra att arbeta med ett sådant material, vi har fått en bok/klass i varje arbetslag. I böckerna vi jobbar med lär man sig att vara Social mot andra eller Emotionell mot sig själv, det är vad Träningen går ut på, som en av SET-piloterna utryckte saken. Och det är nog mycket det som gör att skolmiljön blir trevlig. Man måste kunna veta och känna igen sina egna känslor innan man kan vara bemötande mot andra. Eleverna kommer att få lära sig att skilja på olika känslor, vi ska sätta namn på hur de känner sig i olika situationer bl.a. Sedan ska man lära sig att undvika ordet inte, man får se det positiva och lyfta fram det "det var roligt att ni kom i tid" så kan det låta till dem som inte kom försent, t.ex. Jag kommer att återkomma med mer detaljer när jag lärt mig mer, men jag tycker att det ska bli spännande.

Så jag ser fram emot glada dagar med roade elever =)

I onsdags var vi på Diggiloo när turnén besökte Ullared, det var verkligen mycket bra, musik för alla åldrar. Första akten var till ända och pausen hann även den ta slut innan himlen formligen öppnade sig. Så vi satt 1 1/2 timme i regn och åter regn, men det var så bra så vi satt kvar hela tiden.

Här ser vi Arja som primadonna

Torsdag-fredag var vi då på utbildning i Simlångsdalen där vi lärde oss mycket mellan alla goda måltider och fikapauser...tur man inte är är på kurs jämt, då hade jag verkligen rullat fram =)

Vi hade en underbart rolig och gemytlig kväll på torsdagen, där alla kände gemenskap och övade upp skönsången i kapp med vad dryck och mat försvann från tallrikarna. Vilka härliga kollegor man har =)

Jag hann även med ett morgondopp (hade gärna visat bilder från

våra övningar, men har inte fått lov av de andra att lägga ut bilder)

När jag kom hem, sent på fredag eftermiddag, var det bara att åka iväg på en gång. Vi skulle ju öva en sista gång innan festen på lördagen. Det gick bra och vi i gänget fick många glada skratt. Direkt från den övningen bar det iväg till svägerskans torp, hon var här uppe över en natt och ville bjuda på grillat. Det var också trevligt och gott.

Lördagen bar det iväg till Sjönevads marknad, det var lite folk och regnet hängde i luften, men dit måste man bara åka. Något litet fynd fick ändå följa med hem...

Festen var lyckad med god mat och mycket dans till en bra orkester. Vårt lilla uppträdande gjorde succé!! Vi mimade till schlagerstjärnors musik och hade roliga kläder på oss. Tänk vad det behövs lite för att folk ska skratta. Lena Ph är en favorit att ha med i sådana sammanhang, Malena Ernman var också med liksom Caroline af Ugglas. Jag och en kompis skulle föreställa tvillingarna Rongedal. Vi är omaka till utseendet och med nylonstrumpa på huvudet och inövad dans var det inte svårt att skratta när de såg oss. Så det blev verkligen lyckat! Nu får vi snart börja ladda för en ny jämn födelsedagsfest =)

Söndagskväll

Jag har lite söndagsångest, har ju varit ledig denna veckan och slappat och tagit det lugnt. Nu ska jag upp på morgonen när klockan ringer, det känns lite tufft när jag tänker på det i kväll =(

Vi var ju på fest i går kväll och och kom hem vid ett-tiden, men eftersom det var så dåligt väder och döttrarna var ute på vägarna kunde jag inte somna innan de var på plats i hemmet, vilket innebar klockan halv fyra ungefär. Så idag är jag trött...

Har varit på gammaldans för sista gången på ett tag, sorgligt...det har varit en underbar motionsform för både mig och maken =)

Imorgon är det gympa som får bli motionsformen och sedan ska jag försöka med gymmet på tisdag igen...jag har fortfarande ont i nacke och axel, men får ta det lite lugnt;)

Tänkte var med i fototriss men har inte riktigt klart med alla foton, så det kommer imorgon