söndag 7 mars 2010

Bröllop och föreläsning

Här är det lyckliga brudparet på kyrktrappan efter vigseln,
det vita i luften är risgryn...

Igår var vi på bröllop, det var vårt gudbarn och tillika min yngsta systerdotter som gifte sig. Det var ett mycket vackert och trevligt bröllop. Vigseln hölls i Bollebygds kyrka av brudgummens pappa, som är präst. Eftersom de lyckliga tu har väldigt många vänner, valde de att servera kaffe och dopp i församlingshemmet i Bollebygd direkt efter vigseln. Det var trevligt att få chans att prata med folk som man inte sett på länge =)

Efter kaffestunden var det dags för oss att sätta oss i bilen och åka mot Ulricehamn, där middagen och resten av festen skulle äga rum. innan vi lämnade Bollebygd fick alla ett kuvert med en cd-skiva i och på den skivan fanns det ett melodikryss, där frågorna handlade om brudparet. Det var ett mycket trevligt påhitt och vi hann precis lyssna klart innan vi var framme i Ulricehamn. Anledningen till att det blev denna vackra stad vid Åsunden var att där är brudgummen uppväxt och föräldrarna bor fortfarande kvar.
Här skär brudparet tillsammans upp bröllopstårtan...biten lade sig nog ned
för nu är det ingen utav dem som blir gifta igen..

Bröllopsfesten var mycket trevlig med god mat och glada skratt. Sen är det ju inte helt fel att få bugga lite, och det fick vi göra =)) Så sammanfattningsvis kan man säga att vi hade en mycket trevlig och rörande dag. Jag är nämligen en sådan som alltid börja gråta när det blir känslosamt, det kan handla om både glädje och sorg...och ja, det blev till att torka glädjetårar igår...

Nu till något helt annat, jag var ju och lyssnade på Mia Törnblom tidigare i veckan, och det var en bra föreläsning, jag skrattade hela vägen hem, när jag i huvudet, gick igenom det sista av vad hon talade om. Och då snackar vi ca 6 mil lång resa...så ni förstår att hon satt sina spår =))

Hon började med att tala om skillnaden mellan självförtroende och självkänsla...det är två helt olika saker. När det gäller självförtroende är det att vi tror på oss själva och att vi kan utföra saker. Fysisk kondition vet vi alla vad det är, självkänslan är själens kondition. Då förstår ni att vi hela tiden måste jobba med den, kondition är inget som stannar kvar för evigt. Mia menade på att vi kan gå omkring och tro att vi själva är en bluff...något som någon snart kommer att avslöja. Det kan även vara så att vi hela tiden jämför oss med andra, och det är ett strängt jobb, menade hon på. Tänk att du står i kön på Ica, med din chipspåse och coca-cola och tittar ned i varuvagnen hos grannen, där det ligger frukt och grönsaker av alla möjliga sorter, då väljer man att titta åt ett annat håll...och där står det en urtjusig kvinna med hår och kropp som är helt perfekt. Jämföra hela tiden är säkert jobbigt!!!...eller att vi lyssnar på och för vidare skitsnack, det är två tecken på dålig självkänsla. Och sådana tankar är inte lätt att komma ur för vi tänker ca 65000 tankar på ett dygn och 95% av dessa tankar är samma som vi tänkte igår...Det är inte konstigt att vi inte bygger upp vår självkänsla när det hela tiden upprepas samma tankar inne i vårt huvud???. Vi måste försöka skaffa oss tid för reflektion så att man verkligen kan försöka att förstå vad vi tänker. Vi får inte ha orealistiska tankar om vad vi ska prestera .t.ex. Utan vi måste sätta det i realtion till ork och tid. Vi måste också lära oss att fokusera på det positiva (där kom det igen!!) om vi tänker att vi inte kan vissa saker...blir det ofta så. Man ska tänka och säga "jag gör så gott jag kan" eller säg lite oftare till jobbarkompisar eller nära och kära saker som "du är härlig som gör..." eller "du är alltid hjälpsam och glad" eller andra positiva saker som kan lyfta en medmänniska. Var generös med beröm...

Vi ska också tänka på att tillstånd, känsla smittar. Häng med de som är positiva i stället för de som bara hittar fel och ser allt negativt. Det är en sak som jag själv tror väldigt mycket på, jag kan tydligt känna hur negativa personer verkligen drar ur mig min styrka. De är energitjuvar i världklass...

Men vi kan ju inte alltid lyckas, men då ska vi inte slå på oss själva för det utan bara konstatera att så blev det, man kan lära sig mycket av sina misstag.. Men hon sa många gånger att vi ska ha jobbat med vår självkänsla så att den ska vara den samma vid både succé och fiasko...där känner jag att jag har en hel del att jobba med ...

Hon pratade om idrottsmän som lär sig att hantera sin misslyckanden och förluster. Assa och Dissa kallade hon det. Man fokuserar på att göra något, typ Anjas säl, när man gjort något bra och lyckats. Och när man gjort något som inte är så bra eller känner att man misslyckats ska man bara lämna ifrån sig det i tanken. Det är många lag som lämnar sina förluster i omklädningsrummet efter matchen, den stannar kvar där innanför väggarna och de ser fram emot nästa match med vinnarinstinkt igen.
Vi fick lära oss att ASSA och DISSA. När vi Assade gjorde vi segertecknet och var glada för att vi hade gjort något bra. När vi dissade så sa vi bara att ok, nu släpper vi det. Vi gjorde detta i en övning när man ska hålla händerna under den andras händer och försöka slå på dem innan de ryckts bort. Klarade man det fick man göra V-tecknet och säga Yes!!! Om man inte klarade det så tog man med handen ifrån huvudet och sa bara, ok nu släpper jag det!! Likadant fick vi öva på att säga bra saker om oss själva till grannen som satt intill. Vi måste våga tro mer på oss själva!!
Så kommer jag att försöka att se livet lite mer, man kan inte klandra sig själv för saker man inte tyckte blev bra!!

Braboken har jag redan beskrivit hur den fungerar...annars tar jag det senare, eftersom vi jobbar med den på skolan....

Sist men inte minst berättade hon hon när hon var med på en kurs för rökavvänjare, på den kursen skulle hon prata om motivation. Då förklarade hon att man måste känna till sin egen VINST för att kunna nå målet med motivation. Vad är det jag vinner på att göra detta?
Det var också något jag fick mig en funderare kring...det är något jag kommer att att använda i skolan för att få elever att förstå hur långt man kan komma om man bara förstår vad man vinner med att göra på ett annat sätt.

Så jag fick med mig en hel del att fundera på, samt mycket tankar som jag kommer att använda i skolan värld. Men minst lika mycket som jag personligen kommer att ha nytta av.

Idag blev det ett långt inlägg...men nu skriver jag kanske inte mer på några dagar =)))

4 kommentarer:

anna-lena sa...

Lyssnade på Mia Törnblom för -kan det vara fyra -fem år sedan. Märker att hon inte har sama föreläsning längre. Jo det där med att upprepa tankar kommer jag ihåg....
Vad jag tog till mej den där gången var ju det där med BRA, TACK och HJÄLP. Tre saker som man var tacksam för, tre saker man gjort bra, tre saker man behövde bli bättre på. Detta skulle man skriva ner varje dag.... jag gjorde det det - iallafall ett pa gånger i veckan - under en tid. Kanske nå´t att gå tillbaka till. Och så försöka komma på en ny föreläsning med Mia.....Ha en bra vecka!

Bodil sa...

Vi gör det på skolan, det ingår i det vi kallar livskunskap. Det är ju verkligen att stärka självkänslan.
Då får de tänka bakåt en hel vecka, vad har varit Bra, Tacksam för/glad för och det behöver jag hjälp med.
När de skriver något de är bra på, måste de skriva en egenskap som hör till det som de gjort bra. Kommer de inte på något att skriva kan de titta vad de skrivit tidigare. Och skriva samma sak igen.

Unknown sa...

TACK att du finns med dina
BRA tankar som är till
HJÄLP för oss som läser dem.

bollebygdsbo sa...

Tack för detta fina inlägg.

Mycket intressant det du skriver om Mia T.
Hennes böcker har jag och har nog läst det mesta.
Men att verkligen ta efter detta är inte alltid så enkelt.