tisdag 4 maj 2010

Våren rusade i Halmstad utan mig...

Idag har det varit vårruset i Halmstad, en del av mina kollegor och mina två hemmavarande döttrar åkte ned och sprang...men jag valde att stanna hemma =))
Jag håller mig till mina morgonpromenader tidiga dags...
det är ett säkert kort för att njuta av fågelsång och ljuvlig soluppgång =))

Idag har det varit en dag då jag fått gjort en del av de saker som släpat efter, skrivit omdömen, beställt varor till hemkunskapen och planerat resten av terminen, ja det är inte många veckor kvar, för vad som ska göras på hemkunskapen. Vi har nu lagat mat i många veckor, de har två och två fått ta hand om varsin lektion, med egen planering om vad som ska lagas. Det har varit många lärorika veckor. De sa idag att de har lärt sig så mycket på dessa gånger. Då är ju en del av målet uppfyllt. Jag håller nu på och lägger in dessa lektioner som LPP, lokal pedagogisk planering. Där har vi fått i uppdrag att se noga på lärandet, inte på görandet. Vi har en förmåga att fråga eleverna vad de gör...men vi ska ju fråga dem, vad de lär sig istället. Och då får man hoppas att de svarar det man förhoppningsvis tänkt att de ska lära sig. Det är lärandet i det stora hela som är viktigt, att lära dem att se helhet och sammanhang. Då man kan göra det har man kommit långt i sitt lärande.

När jag ser tillbaka på de veckor som passerat ser jag verkligen att lärandet har kommit i första rummet vad det gäller denna uppgift. Gött!!

När jag kom hem var det tvätt, Stina som annars sköter den biten är ju på resande fot...så nu är det den vanliga mammarollen som tar den biten ...också =)
Hon smsade till mig idag och sa att allt bara är bra, de hade nu börjat dyka och ska eventuellt ta dykarcertifikat...det hade jag aldrig klarat, jag som inte kan vara under vattnet mer än nån sekund =)

För en stund sedan hade jag ett samtal med min coach. Hon får mig att saker från flera olika synvinklar och lär mig känna igen känslor som kommer och hur man kan hantera dem. Jag har snart haft samtal med henne via telefon i ett halvår. Det är ett mycket bra sätt att lyfta det som behöver ventileras, att göra det via telefonen. Jag har aldrig träffat denna människan i verkligheten...än... Hon bor i ett annat land just för tillfället och jobbar på detta viset med fler personer än jag. Jag tycker att telefonen är ett bra verktyg i detta fallet, man blir inte störd av ansiktsuttryck eller annat som kan påverka vad som sägs. Vi brukar prata i ca 1 timma och att man sedan funderar över det vi pratat om i säkert två timmar till gör att det verkligen bearbetas. Skönt!!

Nu är det sängen som gäller...jag ska ju upp med tuppen för promenix i morgon också =))

3 kommentarer:

anna-lena sa...

Oj, vad du är pigg och spänstig som orkar gå ut och gå på morgonen. Jag är ju både kvälstrött och morgontrött och ändå har jag ett stort midjeomfång... :))
Coach skulle jag oxå vilja ha...hur gör man???
Lärandetänk är bra tycker jag, men inte bara direkt kunskap utan mer ett helhetslärande... jag tror att du menar det också.
I morrn ska vi se Elfsborg, C-E och jag... hoppas det blir mål på rätt håll.

Bodil sa...

Ja A-L det är helheten jag menar...min blogg heter ju till exempel Hela livet är ett lärande. Om amna ser till vad de som hölli lektionen lärde sig så handlar det om en helhet som de kanske inte hade fått prova på förrän om flera år annars...Det är en lärdom för livet ; )

Inga Johansson sa...

Morgonpromenader är härliga. Det blir en liten runda varje morgon. Men vårruset är flera år sedan jag sprang.

Alla behöver en coach. Vi får väl coacha varandra. Vi skriver loggbok på mattelektionerna i fyran. Om eleverna fick bestämma allt själva, skulle de bara skriva vad de gjort. Nu bestämmer jag att de ska skriva vad de lärt sig. Intressant att läsa!