onsdag 6 januari 2010

En dag som inte liknar någon annan

Vaknade idag av att telefonen ringde. Min man svarade och hörde då att det var en man som inte kunde få fram riktigt vad han ville säga. Det är en man som brukar ringa ibland, han är gammal vän till min svärfar och driver samma form av rörelse som min man. Vi blev inte klok på samtalet, han sa bl.a. att han fryser ihjäl, hjälp mig! Femton minuter senare ringer telefonen ytterligare en gång, denna gången svarade jag. I andra änden av luren var det en dam som talade om att hon ringde från polisen i Jönköping, då tänkte jag direkt att nu är det ett rådjur eller älg som är påkört här på vår mark. Men hon undrade om vi kunde vara så vänliga och titta om det stod en bil utanför vårt hus med en man i som sagt att han var vid vårt hus och inte kom loss i all snön.  Det var alltså den man som tidigare ringt till oss. Familjen Samuelsson tog på sig varma kläder och gav sig ut för att leta, vi tänkte då att det är lätt att se spår i snön, men vi åkte även in på vägar som inte var körda på, men hittade honom inte. Vi letade överallt där vi trodde att han kunde kört, men icke ett tecken. Ringde upp polisen och rapporterade det vi sett och gjort. Det visade sig att han inte varit hemma i sitt hus sedan igår kväll vid 17.30-tiden. Han har alltså tillbringat natten, kall sådan, sittande i bilen i snöyran. Polisen bad min man ringa upp den bortkomne för att se om han kunde lokalisera var mannen satt. Men det lyckades inte, efter några varv med bilen på olika ställen.














Det var det mitt på dagen och poliserna kom hit till vår ort och upprättade en sambandscentral, gick ut i radio, tidningar och tv med en efterlysning. Helikopter med värmekamera kom hit från Göteborg, men hittills har det inte givit något resultat. Mörkret har nu kommit och kylan sitter i så det är inga goda odds att jobba mot. Mannen är 79 år gammal och har svårt att röra sig. Mobilen verkar nu vara urladdad och de kunde inte få hjälp av den för att lokalisera var mannen kan vara. En mast fungerade inte som den skulle. Spår av bilen finns nog inte någonstans då snötäcket växt under hela natten.

Uppdaterad:
De har tack och lov hittat mannen vid liv.


Det syns att man ska aldrig ge upp hoppet =)




Jag har varit med i kören, som haft tre framträdande idag. Men försvinnandet lade sorti på det som kunde varit vackert och glädjande. Vi blev påminda om det vid båda gudstjänsterna i kyrkorna då förbönen tillägnades mannen och de som söker. När vi sjöng på ortens äldreboende så hade polisen förlagt sin sambandscentral där, så även där blev vi påminda hela tiden.

Nu har tre femtedelar av familjen åkt iväg för att vara med om sökandet...vi får hoppas på det bästa.

Jag börjar jobba i morgon, ska vara i Falkenberg kl 8.30. Det ska bli kul att träffa alla goa kollegor igen. Vi ska tillsammans med en annan skola titta på matriser i de olika ämnena. Jag är särskilt spänd på om det kan bli en matris för svenska som andraspråk. Vi får se vad som finns och vad vi kan göra för att få den så komplett som möjligt =) Ska även vara med i grupp för svenska och hemkunskap...det blir en svettig dag...=)

På fredag ska vi planera i arbetslaget samt, hoppas jag i alla fall, egen planering. För det ser jag fram emot att göra nu!!

2 kommentarer:

Inga Johansson sa...

Hörde förstås om mannen på radio och i TV idag och undrade om det var i dina trakter. Det måste vara hemskt att sitta i en kall bil i denna kylan och inte hitta hem. Vi tänker på honom och er och ber att han ska hittas snart.

Jag börjar också imorgon med studiedag, föreläsning i Vmo fm och egen planering em.

anna-lena sa...

Har förstås också läst och hört om denförsvunne mannen. Man hänvisade till Gislaved, och då tänkte jag mig trakterna kring Våthult- kanske till Burseryd... och så var det nere hos er.
Så förskräckligt att inte hitta hem.... och så lätt det är att köra fast i all snö. Bara att hoppas på det bästa. vundsjuk på er som får börja skolan i morrn ... MEN jag ska väl klara att stå ut med en dags extra ledighet!