Hjärtligt snabba ryck

Idag var det första dagen som eleverna kom efter jullovet. Det började en ny tjej som flyttat hit ifrån Schweiz. Hon har varit och hälsat på innan och redan hitta ett par vänner i klassen. Det är skönt att se hur väl de kan ta hand om de nya som kommer till klassen. Det brukar ju ofta röra sig om 4-5 elever som flyttar in eller ut, under de fyra åren de går hos oss. Men det är alltid lite oroligt innan man ser att de som flyttat hit får kompisar. Det har faktiskt alltid löst sig hittills, vilket är riktigt skönt!

Denna dagen började som vanligt med mentortid, då vi hälsade den nya tjejen välkommen till klassen på allvar. Efter det hade jag ett hål där det alltid måste fixas något, oftast akut. men idag på första dagen hade inget hunnit hända med klassen eller så. Det var skönt att hinna göra lite saker som legat till sig ett tag...

Lite kopiering och ett samtal som jag tänkt ringa i en vecka nästan...efter det var inget som vanligt med denna skoldag.

Vi har tagit privat sjukförsäkring och jag skulle ringa dit för att höra om jag kunde få en tid, anledningen till samtalet var följande :
Förra måndagen fick jag riktigt ont i bröstet vid två tillfällen på kvällen. Det var när jag precis skulle börja med gympan, men det gick över och jag tänkte att händer det något så finns det sjukvårdsutbildat folk med, så jag körde på som vanligt. Tänkte inte så mycket på det under övriga veckan som gick. Men på lördagskvällen när jag lagt mig fick lite liknande symtom igen. Sa därför till mannen igår att jag ringer F-bolaget under måndagen. Han tyckte att det var en mycket bra idé!

Så jag ringde upp och hade papper och penna jämte mig för att skriva upp tid och adress. Men när jag började prata om mitt ärende, fick jag motfrågor tillbaka så fort jag sagt något...när hon började fråga efter närmsta lasarett så sa jag -att det beror på om hon menar från jobbet eller hemmet? Var är ditt närmsta lasarett där du befinner dig NU, sa hon då. Jag förklarade att det är nog Varberg. Åk genast dit, du får inte köra själv, för du kan ha en pågående infarkt, säger människan då. jag trodde att hjärtat skulle spränga i bröstet på mig av rädsla. Va, vad menade hon? Skulle jag kunna vara så sjuk...
Skolsköterskan följde med till vårdcentralen, där jag tog ekg som var ok...meeen de ville trots allt skicka mig vidare ned till varberg för bättre undersökningar. Och jag kan säga att jag blev grundligt undersökt. Fick en mycket noggrann doktor som tog alla tänkbara prover. Och kunde efter fem timmar på akuten, med nästintill undersökningar och rötgen hela tiden, konstatera att det kan ha varit något med mitt hjärta förra måndagen. Men i så fall var det något litet eftersom det inte syntes på ekg:n men han sa att jag ska leva precis som vanligt...meeen om jag känner något igen ska jag åka till doktorn. För detta med hjärtat är en färskvara, det kan ändra sig fort igen. Eftersom jag inte har några sådana problem att ärva så tyckte han inte att jag behövde göra mer undersökningar. Men har undersökte allt tänkbart idag så jag är noga kollad till dags dato =))

Nu är jag hemma igen och ätit mat, senast jag åt var vid frukosten i morse. Så det smakade riktigt gott. Nu ska vi dricka kaffe och äta en liten bit av den tårtan Stina fick i födelsedagspresent av en kompis som jobbar på kondis.

Hoppas bara att morgondagen inte gör så att hjärtat hoppar ur kroppen på en igen =) jag vill ha en alldeles vanlig tisdag ...